20 oktober, 2008

Växjö Marathon

8 varv runt Växjösjön, en runda som brukar vara en vacker njutning. Det var det första, kanske andra varvet också, i Lördags. Sen hade jag gärna bytt omgivning för det blev lite uttjatat men när tröttheten slog in på de sista varven så var det ändå svårt att lägga märke till sådana grejer som naturens färger o s v. Det positiva var att det var en väldigt flack bana. I efterhand hade det i försig varit roligare att ha klarat en mer kuperad bana, men det får bli en annan gång.

11.00 - Start, förvirrad som vanligt men kom iväg åt rätt håll men med lite för många löpare före mig för tror jag passerade säkert 40 löpare första varvet, och då var det ändå mitt långsammaste för det var så svårt att komma förbi klungorna med löpare.

12.00 - Drygt två varv avklarade och min höft började verka, kändes inte så positivt med tanke på att 3/4 av loppet var kvar. Kan ha varit mina nya inlägg i skorna som ställde till det lite.

12.20 - Chrille varvade mig. Jag vet det låter illa men det är inte jag som är dålig, det är han som är bra.

13.00 - Jag har sprungit halva och lite till och tagit ut ett av mina inlägg vilket gjorde gott för höftvärken som slutade tilltaga. Dessutom började "mat" serveras vid vätskestationerna och det var ju inte fel, mycket gott. Jag tror att jag tjänade ihop det mesta av anmälningsavgiften på maten som jag tog.

14.00 - Det började bli lite jobbigt att hålla samma tempo men det gick med hjälp en en danska som var trevlig och som sprang sitt 104:e marathon. Imponerande så tänkte att hon vet nog vad hon gör så jag hänger på. Vi snackade lite då och då och även senare i mål.

14.39 - Jag ser målet och hör samtidigt någon som hänger efter mig i hälarna. Strax efter gick han upp jämsides och det var roligt och vara med om en spurtstrid på slutet, särskillt med en annan bleking. Hur det gick behöver vi inte nämna.

Jag sprang i motionsklassen och det visade sig att jag hade blivit tillottad en vinst så det var lite roligt. Jag sa strax innan att vi kan lika gärna åka för jag kommer ju inte vinna men, det gjorde jag. Så där hade jag nog tjänat in hela min anmälningsavgift. Sen bar det hem för PIZZA!!! Och en slurk Pepsi som jag hade i kylen och som jag längtat efter ett par varv på slutet.

Nu tillbaka till vardagen med verkande ben och knän och höfter och tår och listan kan göras lång. Nu ska jag ta en "promenad" med mina små hundar, vi får se hur långt jag kommer innan jag stupar =). Förövrigt så vill jag tacka heja-klacken som var på plats. Det var väldigt uppmuntrande och roligt att möta er varje varv. Det gav lite extra energi till början på nästa varv. Tackar! Kul att även några KSS:are kände igen och hejade på mig =).

2 kommentarer:

Christian sa...

Grattis till första maran (men inte sista hoppas jag ;). Imponerande att springa alla varv snabbare än första, har jag aldrig lyckats med i någon tävling.

Christian sa...

Du är med i min blogglista (namnet på bloggen = Var hälsad! är det som står där). Har även länkat växjö marathonposten till din blogg nu :)